Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Explorer A.E. Nordenskiold | klassisk | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | The Sphinx | The Christmas Fair |
Related Artists:
MORALES, Luis de
Spanish Mannerist Painter, ca.1520-1586 Spanish painter. The origins of his highly individual style are complex. His meticulous technique and the prominent echoes of the style and forms of Leonardo da Vinci and Raphael indicate the formative influence of Italianizing Flemish painters. This accords with Palomino's statement that Morales was trained in Seville by the Flemish Mannerist painter Peeter de Kempeneer (known in Spain as Pedro de Campara), who is recorded in Spain from 1537. It has been suggested that Morales visited Italy c. 1540, but this seems most unlikely.
Francis Cotes
(20 May 1726 - 16 July 1770) was an English painter, one of the pioneers of English pastel painting, and a founder member of the Royal Academy in 1768. He was born in London, the eldest son of Robert Cotes, an apothecary (Francis's younger brother Samuel Cotes (1734 - 1818) also became an artist, specialising in miniatures). Cotes trained with portrait painter George Knapton (1698 - 1778) before setting up his own business in his father's business premises in London's Cork Streetelearning, incidentally, much about chemistry to inform his making of pastels. An admirer of the pastel drawings of Rosalba Carriera, Cotes concentrated on works in pastel and crayon (some of which became well-known as engravings). After pushing crayon to its limit as a mediumealthough he was never to abandon it entirelye - otes turned to oil painting as a means of developing his style in larger-scale works. In his most successful paintings, particularly those of the early 1760s, the oil paint is thinly applied, in imitation of his pastel technique, and imbued with charm, inviting comparisons with Allan Ramsay (1713 - 1784) and Sir Joshua Reynolds. They have clarity and warmth and possess a remarkable attention to costume. In 1763, he bought a large house (later occupied by George Romney) in Cavendish Square. One of the most fashionable portrait painters of his day, Cotes helped found the Society of Artists and became its director in 1765. At the peak of his powers, Cotes was invited to become one of the first members of the Royal Academy, but died just two years later, aged 44, in Richmond. He also taught pastel skills to John Russell, and his skills were described in book The Elements of Painting with Crayon.
Laurent Pecheux
1729-1821